Steg efter steg mot målet

12 Feb

Nu känns det som att vi har flyt. I dag tränade vi två timmar. Uppvärmningen funkade, vi blev varma och go’a och kunde köra lite brôtiga tekniker i lite högre tempo. Sedan gav vi oss på den teknik vi båda två har en mental hang up på. Harai goshi. Man drar upp den andra på sin höft och sedan sveper man undan angriparens högerben. Hur svårt kan det vara? För min graderingspartner låg hemligheten i att inte tänka på något annat än att dra. När hon fortsatte draget genom hela tekniken och inte tänkte på något annat hamnade fötterna rätt och jag flög genom luften. För mig ligger nyckeln i att anfallet känns äkta. När M:s ögon inte har någon iris längre utan bara två kolsvarta pupiller så vet jag att jag ligger risigt till om jag inte försvarar mig. Då går det av sig själv.

Vi körde rätt mycket randori också i dag. Vilka försvar funkar till vilka tekniker?  Hur får man variation?  Finns det något man kan göra som är lite oväntat? Jag älskar randori! Det ger mig en chans att jobba hårt och vara kreativ.

Jag har en bild i mitt huvud hur jag vill att det ska vara efter min och M:s gradering. Jag står med armarna rakt upp, håller mitt svarta bälte i båda händerna och skrålsjunger ”Jag har svart bälte, sha la la la la!” För varje träning kommer jag ett steg närmare den mentala bilden.

Annonser

Ett svar to “Steg efter steg mot målet”

  1. Milla februari 12, 2011 den 20:52 #

    som du gjorde på de andra fem graderingarna*suckar och ler stort*

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: