Tacksamhetsskulden till naprapaten

23 Maj

Nu har jag surfat på den härliga känslan i nästan två dagar. Jag behåller den inom mig nu, men börjar skifta fokus. Flera gånger under helgen har jag tänkt med tacksamhet på min naprapat. Jag går till honom en gång i månaden och utan hans behandlingar och råd skulle jag inte ha legat och gosat med mitt svarta bälte de två senaste nätterna.

I slutet av november i fjol var jag på en B-instruktörskurs i Kalmar. Då kunde jag inte sova på luftmadrassen, utan satt i en soffa och sov för att ryggen krampade annars. Stretching, styrketräning av rätt muskler och en hårdhänt naprapat rådde bot på detta. Och naturligtvis min egen envishet och målmedvetenhet.

Denna vecka bjuder på en del ju-jutsu, framför allt fredag och lördag. På fredag ska jag hälsa på barnen i Göteborgs ju-jutsuklubb för att vi ska kunna samarbeta mer när det gäller träning och framför allt läger. Lördag är det dags för klubbgraderingarna. I lördags insåg jag plötsligt att den här gången kommer alla examinatörer att ha svart bälte. Det blir nog lite högtidligare, i alla fall för barnen.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: