Arkiv | augusti, 2011

Tävling och kompromissmål

31 Aug

När jag cyklar till och från jobbet i centrala Göteborg är alltid mål nummer ett att inte stanna på hela vägen. Det går sällan, om man inte cyklar dit före sju på morgonen och hem nånstans vid midnatt. det är ju inte riktigt hållbart.

För att jag ändå ska känna att jag är nöjd med min insats som cykelpendlare är kompromissmålet att inte ta fötterna från pedalerna. Vid rödljus kan man då hålla i en stolpe och på så sätt behålla fötterna där de hör hemma. Ibland är de där stolparna upptagna. Då är det i min tankevärld okej att ta en fot från pedalen och sätta ner tån på trottoarkanten – jag har ju inte rört den riktiga marken…

Men ibland funkar inte det heller och jag får inse att inte något mål uppnåtts, förutom att jag tagit mig till jobbet eller hem.

Förresten har jag ett tricks när jag når mitt staket hemma också. Vid brevlådan kan jag stötta mig mot staketet för att kolla om det kommit någon post. Sedan kan jag cykla vidare till grinden, haspa av i farten, putta upp grinden, cykla i en cirkel och in genom grinden. Det tricket är bara värt att göra om jag lyckats nå kompromissmålet.

Det kanske inte är alla som i princip alltid förvandlar vardagen till en tävling, men jag har i alla fall slutat säga ”Yes!” när jag kliver upp före min sambo på morgonen. Han suckade som om han tyckte det var ett märkligt beteende och undrade ”Var det en tävling nu igen?”

Barnpasset gav sån energi!

23 Aug

Jag älskar ju-jutsu!

Det  kommer knappast som någon överraskning för trogna läsare, men i dag kändes det i hela kroppen att jag verkligen gör det. Höll mitt första nybörjarpass för barnen för denna termin och det var så roligt!

Vi hade sju barn som varit med förr och två nybörjare. Och det var sååå roligt! Jag har längtat efter ”mina” barn. Några är glada och studsiga, andra kämpar och ger sig inte trots motgångar, några frågar alltid eller vill göra något annat än det jag vill, men de är mina ju-jutsu barn.

Det ger sån energi att se dem utvecklas att det inte är klokt. Jag visade till och med ett framåtfall trots att jag inte borde eftersom jag fått naprapatbehandling i dag. Jag blev lite i gasen helt enkelt…

Nu börjar det!

21 Aug

I morgon börjar höstterminens träning! För mig innebär den några förändringar. Jag tar över barnens nybörjargrupp helt, så jag instruerar dem varje vecka och jag släpper de vuxna nybörjarna. Det fanns fler instruktörer som ville hålla pass för vuxna och det är ju bra. Nackdelen är att vi nu inte har någon tjej som instruktör för de vuxna. Jag ska också vara hjälpinstruktör på avancebarnens pass i början av terminen. S, som kommer att vara det sen, har nyss opererat foten och ska vila.

Men den stora förändringen är att jag inte har någon egen gradering på två år. Nu blir det gladju-jutsu med bredd och så en andra dans-teknik i månaden eller nåt. Vi vill ju vara redo sen när det är dags!

Jag hoppas också på att vi ska kunna träna ett extra pass då och då på lördagar, då vi kan träna randori och kata med brunbälten och uppåt. Det vore så fantastiskt roligt!

Nu är det också bestämt att Shindo och Göteborgs ju-jutsuklubb ordnar ett läger tillsammans under hösten. Vi tänker bjuda in Kungsbackabarnen också, men inga fler. Om vi börjar litet kan det ju växa till nästa år om det blir lyckat. Shindobarnen åker ju på läger hela tiden och jag kuskar med, så jag tänkte att det vore roligt att försöka ordna ett läger själv också…

Mer morsa än ju-jutsu

15 Aug

Förra måndagen skippade jag löpturen för att syster-yster och jag tillbringade dagen på GeKås (hennes sambo och två barn var också med – de såg matta ut). – Mer morsa än ju-jutsu

I onsdags skippade jag löpturen för att jag fått en massagebehandling och det är faktiskt viktigt att ta det lugnt efter det. Tillbringade kvällen i soffan med en deckare. – Mer morsa än ju-jutsu

I lördags sprang jag bara ett varv i spåret, i stället för de vanliga två eftersom jag påbörjat en storstädning i köket och jag ville hem och skura resten av köksstolarna. – alldeles vansinningt mycket mer morsa än ju-jutsu

I dag sprang vi två varv som vanligt, det kändes bra, jag orkade till och med öka i slutet, jag borde nog höja grundtempot eftersom jag har en del kvar att ge på slutet. Ska fundera på det. – mer ju-jutsu än morsa i dag i alla fall…

Springrunda enligt jujutsumorsan…

6 Aug

Så här ser ett typiskt löppass ut för mig och min sambo Dan.

Jag sitter länge vid datorn, Dan byter om.

Dan väntar i hallen, jag byter om.

Jag måste ha keps, iPod och mobil, och ibland vattenflaska. Dan ser till att dörren blir låst och har alltid med sig vatten.

Vi går uppför de branta backarna till elljusspåret och ser det som en uppvärmning.

När spåret börjat tar Dan högervarv och jag vänstervarv. På så vis ses vi fyra gånger på de två varven. Hade vi sprungit åt samma håll hade jag sett ryggen på honom ett tag och sedan ingenting.

På fem kilometer är han ungefär tre minuter snabbare än mig, alltid. När han förbättrar sin tid gör även jag det.

Tiden mäter jag på enklast möjliga sätt – jag har alltid melodifestivallåtar i lurarna. Eftersom de alltid är tre minuter långa så vet jag hur länge jag srpungit när jag ser hur många låtar jag hunnit lyssna på. Busenkelt!

När vi ses efter två varv har Dan hunnit stretcha i tre minuter och vi knallar hem nerför backarna. Sen stretchar jag på jutsumattan i vardagsrummet.

I dag hade vi sällskap av min syster som är på besök. Hon gick med barnvagn ett varv medan vi sprang två. Mitt mål var att komma ifatt henne innan hon hunnit runt, men det lyckades jag inte med. Hennes knän tyckte spåret var alldeles för kuperat, så nästa runda, på måndag, får vi göra utan henne, hon får ta en plattare runda.

Klubbadministration till leda

3 Aug

Det beror säkert på att vi är ovana, men i kväll höll Dan och jag på i fyra timmar med klubbens närvarokort från vårterminen. Åtta mantimmar! Vi måste försöka få till ett bättre sätt att göra det. Grundfelet ligger i att vi inte har något medlemsregister på idrott online, den som borde haft behörighet att skapa ett hade inte det. Men till nästa termin hoppas jag innerligt att vi har det, för det här är inte roligt!

Förra terminen blev vi granskade av RF och eftersom det tog ett tag innan vi lyckades skicka in rätt underlag så antar jag att de granskar oss igen. Därför var vi extra noga nu med grundarbetet, så att det ska vara lätt om de skulle granska oss även denna termin.

När jag satt med närvarokorten och förde över barnens närvaro på ett gemensamt kort såg jag ”mina” barn framför mig, och jag längtar efter att terminen ska börja. Det tråkigaste är att flera gått vidare till nästa grupp i och med graderingen i våras. jag hoppas att det kommer nya, glada barn och fyller på min och J:s nybörjargrupp, annars kommer det att kännas ödsligt.

 

Två mål som krockar med min personlighet

2 Aug

Just nu har jag två mål. Att bli lite lättare och att få bättre kondition. Eftersom jag dessutom har en personlighet som ibland, eller i ärlighetens namn ganska ofta, kräver quick fixes krockar mina två mål. Det går inte bra att springa med för lite energi i kroppen, helt enkelt. Det upplevde jag mycket tydligt i lördags när jag fick gå uppför sista halvan av mördarbacken. Det behövde jag inte göra i dag. Däremot har målet att bli lättare inte uppfyllts i gengäld. Tiden för min runda förbättras i alla fall.

Trots att jag helst av allt skulle vilja ha nått båda mina mål i förrgår får jag göra det som är det enda som fungerar – äta lite mindre än vanligt, inte mycket mindre, och röra på mig mer. Och ta det där viktminskningsmålet i små etapper. Det är ju bara såååå tråkigt!

Om ungefär tre veckor börjar ju-jutsun igen för hösten och då ska jag vara i bättre form än jag är nu. Håller vi oss till planen med att springa tre gånger i veckan ska det mycket till om vi ska missa det målet.