Tag Archives: barn

Fyra nya i kväll

5 Mar

Tisdag efter tisdag fortsätter barngruppen att växa. I dag kom fyra nya barn som haft vår vikarierande Shindo-gympalärare i skolan.
Först var gulbältena bara två, sedan blev de tre, så alla fick öva samma tekniker. I dag blev det försvar mot stryptag och kravattgrepp. Vi provade att försvara oss både mot attacker som inte fullbordades och attacker som satt. Till slut hade vi byggt upp en repertoar med fyra tekniker som vi körde randori på på slutet.
Fast barnen hade ingen aning om att de körde randori.
Det är lurigt när det kommer nya hela tiden. Roligt, förstås, men lurigt att hinna ta grunderna och ändå ge dem som tränat ett tag det de behöver.
Vi ”lekte” Sempai säger också. Snart måste jag börja göra en annan teknik än den jag säger för att kunna lura dem, de är grymt fokuserade och det är väldigt få som gör tekniken om jag inte säger Sempai säger före.
Jag är nöjd i vilket fall, för de tränar ju på kamae, steg och fall utan att de tänker på det.
I kväll fick jag hjälp av tre hjälpisar, så det gick ruskigt bra trots att det var över 20 barn på mattan.
På lördag är det föräldramöte, och det ska bli spännande att se vilka som dyker upp. Det ligger direkt efter knatteträningen, så de flesta knatteföräldrar borde i alla fall komma.
Jag hoppas att de flesta av nybörjarbarnens föräldrar också kommer, det är viktigt att få veta hur vi tänker, var ju-jutsu är och hur klubben fungerar. Vi berättar ju också alltid hur vi jobbar när det gäller läger så att de vet att vi förväntar oss ett visst föräldraengagemang om man skickar sina barn på läger.
Jag har lovat en förälder att skriva lite kort på hemsidan om det vi tar upp på föräldramötet för han hade inte möjlighet att komma. På så sätt når vi några till i alla fall.

Annonser

Många nya bälten i klubben

29 Maj

I helgen har många i klubben bytt till ett bälte i mörkare kulör. Sju nya gula monbältare, fyra nya orangea monbältare, tre nya gröna mon och tre nya blå mon. Och sen ett par nya vuxna orangebälten, tre nya gröna, fyra blå och ett par brunbälten ovanpå det. Helt fantastiskt! Med förra helgens fyra nya svartbälten har Shindo nu 12 svartbälten som är någorlunda aktiva.

Vi har kommit en bra bit på vägen, men vi har problem med nybörjartillströmningen på vuxensidan. Den här terminen var det ingen som graderade till gult. Vi får se hur vi lyckas med rekryteringen under hösten. ett par pappor har lovat att börja och ytterligare en går och funderar fortfarande. Dags att börja bearbeta mammorna igen…

Det var roligt att se barnen jobba och göra sitt bästa igår, även om en del ansikten var mer än nödvändigt spända. Visst är det högtidligt och spännande att gradera, men jag vill att det också ska vara roligt. Vi tränar ju ju-jutsu för att det är så otroligt roligt och då är det ju bra om det märks även på graderingen.

Annars studsar jag mest runt här hemma och gottar mig åt att jag snart ska få åka på läger med barnen. Luftmadrasserna är testade om de håller luften, och i dag bestämde jag mig för att även städa dem lite. Det känns liksom bättre att lägga sig på en madrass som inte är full med de senaste lägrens bôs. Särskilt med tanke på att det ofta innehåller någon form av popcornspill.

Samarbete på barnfronten

27 Maj

Nu har vi tagit första steget mot ett samarbete mellan Shindo och Göteborgs ju-jutsuklubb när det gäller barnträningen. Vi har sedan länge en tradition av att åka på läger och har många föräldrar som följer med så att det ska vara möjligt. I Göteborg har man inte samma förutsättningar. I dag åkte jag till barnträningen i Göteborg för att börja lära känna barnen så att de kan känna att de kan följa med oss på läger nån gång. Vi tänker oss en gemensam träningsdag någon gång under hösten så att även barnen lär känna varandra.

I tankarna finns också möjligheten att ordna ett gemensamt läger så att fler får chansen, även de som inte vill eller kan åka särskilt långt hemifrån. Det vore roligt att få till ett läger under hösten, i ett litet format, som sen kan få växa.

Vi får se vad vi vill och orkar och vad som är praktiskt möjligt. Det gäller ju att det inte krockar med något annat. Men nu är samarbetet igång och viljan finns att jobba mer tillsammans. Det känns riktigt bra!

Provgradering med nybörjarbarnen

10 Maj

I kväll hade vi provgradering med vita och gula bälten i barngruppen. Det började bedrövligt och J och jag bara tittade på varandra och undrade hur vi egentligen skött oss som intruktörer. Som tur var tog det sig allt eftersom. Gulbältenas jigo waza var riktigt bra och några vitbälten var jag riktigt stolt över. De övriga får vi jobba lite med innan det är dags. Några av pratkvarnarna hade svårt att hålla tyst även om vi försökte vara stränga och hålla oss till graderingsformen.

Till gult bör det inte vara något problem för de flesta, men några behöver troligen längre tid än en termin till sitt nästa bälte sen. Och det är väl gott så.

Hittills har vi fått in anmälningar på åtta barn till Monsterlägret. Sex föräldrar vill följa med. Det är helt fantastiskt vilken uppslutning vi har! Jag är så glad över att de vill vara med. Det innebär ju också att jag kommer att kunna ägna mycket tid på mattan för att få inspiration och bli en bättre instruktör.

Efter barnens pass tränade Monica och jag. Det är konstigt hur man tränar och tränar tills man blir nöjd med något. Sen tränar man på de saker man känner inte sitter så bra och när man sen går tillbaka till de första grejerna, då har man tappat på dem. Det är lite tröttsamt, faktiskt. Men, lördag den 21 kommer naturligtvis allt att sitta som en smäck. 😉

Något oroande dök en ny smärta upp i Monicas axel. Knäna är hon ju van vid, men det här var inte bra. Det är helt enkelt inte nyttigt att graderingsträna. Som tur är ser vi slutet nu, så det är bara att bita ihop.

Stora steg i rätt riktning

17 Apr

Det är svårt att få plats med så mycket annat än ju-jutsu just nu. Egen träning lördag och måndag, föräldramöte med barngruppernas föräldrar inför vår- och sommarläger, instruera nybörjarbarn på tisdag, påskläger från fredag och framåt. Underbart!

Men vi hann ner under ytan i dag. Det var sex grader i vattnet och nu vet jag hur det känns när ens underställ under torrdräkten inte räcker till. Brrrr! Det blev bara ett dyk och sedan åkte vi hem och grillade i trädgården i stället. När jag behärskade mig riktigt mycket gick det bra att sitta en stund i solstolen och dåsa i stället för att vårstäda rabatterna.

Med min och Monicas träning går det med stora steg i rätt riktning. Jag lyckades bli 25 kilo lättare i ett kast bara på att hålla kroppen på ett annat sätt. Plötsligt funkade det mycket bättre för Monica. Det kanske inte bara var en mental blockering… ;-(

Nu hoppas vi på minst en aha-upplevelse under påsklägret och en massa rolig träning ledd av Sveriges bästa!

En gång till!

28 Mar

– Hur många härinne vill ta hela lägret en gång till, nu på en gång?

– Jaa!

Närmare 40 barn ropar  så att rutorna skallrar i Tallåsens gård i Ödenäs utanför Alingsås. Det är söndag eftermiddag och sedan lördag morgon har de tränat sju pass ju-jutsu för instruktörer från Alingsås ju-jutsuklubb och Budoklubben Shindo. Efter en natt på luftmadrass eller liggunderlag är de trötta, men åka hem vill de inte. Jag förstår dem.

Visst är man trött efter ett intensivt läger, men jag har också stått där när lägret är slut och tänkt ”En gång till, en gång till!” Att lämna den där mysiga lägerkänslan och åka hem känns inte alls aktuellt.

Så vid uppställningen när barnen ville ta om lägret direkt klev jag fram och gjorde reklam för de två stora läger som hålls under våren och sommaren; Monsterlägret i Köping och sommarlägret i Oxelösund. Om vi på två klubbar får ihop ett läger med nästan 40 barn borde de två lägren kunna bli hur stora som helst…

Jag tror också att det många av barnen kommer att komma ihåg från årets monläger i Alingsås är att polisen kom på lördagskvällen. Pappan till ett av barnen jobbar som polis och helikopterpilot. När polishelikoptern landade nära Tallåsen stod barnen klistrade vid rutorna med gapande munnar. När de förstod att det var okej att gå ut och titta närmare kastade de på sig jackor och skor och omringade de två poliserna.

De som ville fick prova att sitta i helikopterns baksäte och mobilkamerorna gick varma.

Nu längtar nog de allra flesta till nästa läger och det gör jag också. För mig är det påsklägret i Linköping. Fast då lämnar jag luftmadrassen hemma 😉

Barnträning med sju barn och lika många ärtpåsar

15 Feb

I dag skulle det bli träning på svartbältestekniker tillsammans med M. Först skulle det gå bra och vi skulle träna här hemma, sen kunde hon inte och sen kunde hon igen. Fast då hade den andra barninstruktören hört av sig och talat om att han var sjuk och inte kunde ha passet. Så i stället för egen träning till svart blev det instruktion för nybörjarbarn.

De fick träna med ärtpåsar på huvudet en stor del av passet. Om ärtpåsen låg kvar visste man att man haft rak rygg och alltså duckat med benen och inte med ryggen. Guldstjärna. O soto otoshi och o soto osae gick också bra att göra med ärtpåse.

I slutet av passet visade S och V upp sitt tävlingsprogram och barnen satt andäktiga och tittade på. När jag berättade att den typen av tävling även finns för barn och att man får chans att prova det på läger var saken klar. Alla barn ville åka på alla vårens och sommarens läger. Så ska en slipsten dras 😉

Jag som älskar läger vill ju att alla ska få chansen att åka iväg, så redan nu har föräldrarna fått de lägerdatum jag vet om. Sen kan man inte säga att vi är ute i för dålig tid…

Jag testade att ha min dotter som hjälpis också. Hon blev jätteglad över att få frågan, men vi var båda överens att hon nog ska vara någon annans hjälpinstruktör i stället. Hon är duktig och lyckas lämna mamma-dotter-relationen utanför mattan. Det klarar inte jag.