Tag Archives: gradering

Nedräkning till lite av varje

28 Feb

Det pågår alltid minst en ju-jutsu-relaterad nedräkning i min hjärna. Nu är det bara två veckor kvar till Vårmonet, vilket innebär att det är en månad kvar till påsklägret. Längre än så tar vi det inte i kväll, men i april ligger ett lokalt läger för barnen, i maj väntar gradering och Monsterläger och i juni/juli skimrar sommarlägren. Det finns alltid något att se fram emot!
Jag borde nog testa så luftmadrasserna håller luften…

Annonser

Tur i Martins otur

27 Feb

Vi siktar fortfarande på gradering i maj. Visserligen gjorde vi en provgradering i januari som inte var särskilt imponerande, men det fanns orsaker till det. Så vi kör.
En viktig orsak till att vi gör det med en tro på att det kommer att gå vägen är att vi nu har en coach. Personlig tränare kan man också kalla det.
Martin skadade sin fot rejält i början av januari (på läger, men inte under träning) och fick lägga sina egna graderingsplaner på hyllan. Det var surt och jobbigt och jag är lessen för hans skull. Men. För mig o Monica har det betytt oerhört mycket att han hjälper oss.
Fokus, uthållighet, tålamod, teknisk färdighet… På alla områden har han hjälpt oss att komma framåt.
Tack!

Hjärtats klubb

13 Dec

I söndags hade vi graderingsdag i Shindo. Det var kallt i dojon, men många saker värmde oss. Där fanns åtminstone tre barn som är det tredje syskonet i sin familj som graderade i ju-jutsu kai. Där fanns pappan som tog gult bälte med sin dotter som kastdocka samtidigt som mamman tog orange bälte. Hennes graderingspartner var en annan mamma vars dotter skippade sitt sjuårskalas för att få träna sitt första ju-jutsupass. Nu tog dottern brunt monbälte. Där fanns också 40+mamman som graderade till blått. Hennes tonårige son tittade på och hojtade ”Bra, mamma!” när hon gjorde något bra. Sonen har själv grönt bälte. Och där fanns 60+pappan som var kastdocka till en tonåring (inte hans egen) som tog orange.
Trådarna och relationerna löper kors och tvärs i klubben och ni får ursäkta känslosamheten, men det är fint. På riktigt.
Jag tror att det ser ut på liknande sätt i fler klubbar, men i mitt hjärta är vår klubb unik.
Shindo kan betyda både hjärtats och själens väg och båda betydelserna är lika sanna.

Första dagen går mot sitt slut

30 Jun

Middag kvällen före sommarlägretNu har det startat. Sommarlägret är igång och så även grillningen på kvällarna. I går var vi ett gäng kursare som grillade tillsammans.

A-kursen är snart slut, men i dag ingick det att titta på 3 dan-graderingen och göra bedömningar av teknikerna. Svårt, men intressant. En av dagens lärdomar är att jag inte behöver vara jättenervös för att gradera. Med hård bedömning på klubbnivå är man redo. RGK är snällare.

I kväll fick jag också hjälp med axlar och rygg av två fantastiska människor. Det tog ett tag innan den värsta snurrigheten lades sig efter att de jobbat med hela mig.

Så nu är det dags. Jag är slut för i dag. Vi hörs i morgon, då är jag förhoppningsvis A-instruktör.

 

Morgonmys

29 Jun

Ulrik och PhilipI går kväll snurrade mycket i huvudet och det var svårt att somna. I morse vaknade jag och började dagen med att fota dessa goda vänner som delar madrass. Nej, Ulrik har inte tummen i munnen även om det ser ut så på bilden.

Dagen har bjudit på föreläsning av kusin Calle om neuropsykiatriska funktionshinder, dojotid, kostföreläsning och mer dojotid. Sedan började sommarlägerdeltagare droppa in och nu är Shindorummet fullt av luftmadrasser. Vi får se hur vi styr upp det i natt.

Snart är det grillning och jag kommer nog att somna ovaggad i natt, så jag passar på att blogga innan dess.

I morgon ska vi på A-kursen sitta och fundera över hur vi skulle ha bedömt dem som prövar till 3 dan. Det kan bli intressant. I dag bad för övrigt stilchefen oss höja nivån till 3 dan på mattan. En aning svårt när man är rätt färsk 1 dan:are.

Graderingsdag med grillning under tak

10 Jun

Det susar lite i huvudet. Jag är trött, men nöjd med dagen. Det enda som inte funkade som det var tänkt var vädret och en miss i administrationen kring en vuxengradering.

Dagen började vid 7 när jag insåg att även utan solsken blir det ljust i sovrummet om man inte dragit ner rullgardinerna kvällen innan. Jag lyckades snooza mig själv och gick sen upp vid halv åtta. Dusch, frukost och matsäcksfix klarades av innan jag gjorde en blixtvisit på Ica Maxi för att komplettera matsäcken.

Klockan nio kom M och M med bil för att hjälpa till att få upp bord, stolar, grillkol och annat som hör en terminsavslutning till till dojon. Sambon packade sin bil full med dykgrejer i fredags och åkte iväg över helgen.

Vl uppe i dojon gick graderingarna i ett. Knattarna var söta som vanligt och kryllade överallt. Och nästa termn får jag ett par av dem till min grupp! Tio knattar erövrade nya streck till sina bälten – en tog sitt tredje knattestreck.

Sedan var det dags för min egen grupp att visa vad de gick för. Sex stycken prövade till gult monbälte och fem till orange. Jag skulle coacha. Till en början satt jag närmast de vita, men sedan insåg jag att de inte hade några problem att klara sig själva och i stället koncentrerade jag mig på de gula. Där behövdes lite pepp. När graderingen var färdig lämnade alla elva barnen mattan med nya bälten runt magen. Stolta!

Så var det min tur att sätta mig som examinator, men nu var det bara tre som skulle gå från orange till grönt monbälte. Två av tjejerna går inte så bra ihop, så den tredje fick vara uke till båda plus att hon själv skulle utföra teknikerna. Hon gjorde ett fantastiskt jobb!

Under de vuxnas gradering till gult hann jag stoppa i mig lite mellanmål och hojta lite glatt till dem när det gjorde bra tekniker. När bälten och diplom skulle delas ut påstår examinatorn att de graderats till 5 mon. Och mycket riktigt var det mondiplom hon skrivit på. Oooops. Gör om, gör rätt! Till slut fick alla sex sina kyu-diplom. De var nöjda och stolta, men det kan hända att M får höra detta några gånger… Jag borde ha städat undan det de inte behövde innan vuxengraderingen startade.

Dagens sista gradering var till grönt vuxenbälte. Våra fyra före detta brunmonisar skulle nu ta det gröna bältet de längtat efter. Här och var märktes nervositeten, men under randorin glänste de! Nu ska de träna i avancegruppen.

När alla fått diplom och bälte packade vi ihop och insåg att planerna på brännboll var alltför optimistiska, men att det nog skulle å att grilla under ett litet tak som finns vid skolan. Sagt och gjort. Bärbara grillar ställdes upp och korvar och annat grillades. Några kunde inte släppa tanken på brännboll och gjorde ett försök på asfaltsplanen, men det var lite väl halt.

Vid det laget hade mitt huvud och min kropp bestämt sig för att stänga för dagen, så det blev inget spel för min del.

Men nu är terminen slut och nu ska bara logistiken kring kurser och sommarläger lösas.

Vi ses i Oxelösund!

Graderings- och avslutningshelg

8 Jun

Det närmar sig terminsslut i klubben. Redan i onsdags graderade fyra barn till nya mongrader eftersom de inte kan komma på graderingen på söndag. Alla vuxna som skulle upp till blått eller brunt har också graderat eftersom vår 2 dan:are med A-licens (min sambo) är och dyker i helgen. Det kommer ändå att bli en del nya grader i klubben på söndag. Knattar, nybörjarbarn, barn som ska ta orange och grönt bälte och vuxna som vill bli gulbälten, orangebälten eller grönbälten.

Sen går vi upp till en äng i skogen, grillar och spelar brännboll. Det blir helt enkelt en uppvärmning inför sommarlägret där grillad mat till middag är standard och brännbollsmatchen mellan dan- och kyu-graderade innehåller spänning, psykningar och många snedslag.

För min del blir söndagen en heldag i klubbens tjänst, för när avslutningen är klar går jag hem och skickar in anmälan till barnsommarlägret. Jag hoppas hoppas hoppas att några fler barn anmäler sig på söndag, gärna med tillhörande förälder med bil.

Redan nu har vi anmält oss till;

  • Vuxenlägret: 13 deltagare,
  • A-kurs: 2 deltagare,
  • B-kurs: 2 deltagare,
  • C-kurs: 2 deltagare,
  • Personligt skydd-kurs: 2 deltagare

Årets lägerlogistik är mer komplicerad än någonsin, men jag är helt säker på att innan vi är framme i Oxelösund har vi löst den.