Tag Archives: träning

Hektisk dag

2 Mar

Som väntat tycker musklerna i min överkropp inte om mig idag. Jag har ignorerat det.
I stället har jag jobbat mellan 8 och 12.30 (antecknat frenetiskt o fotograferat en del). Sedan skippade jag lunchen som ingick i evenemanget för att i stället galoppera genom centrala Göteborg. Tåget till Alingsås hann jag med, men lunch hann jag inte köpa på vägen.
Handlade macka på Pressbyrån när jag kom fram, blev skjutsad till dojon, bytte om och tränade tre timmar för Uppsala-shihan.
Sen tog jag det lite lugnt.
Dagens största lärdom är att jag ibland måste tvinga Monica att gå av mattan. Idag klev hon av för sent och hann rasera en del av det goda självförtroende hon byggt upp på förmiddan. Synd.
I morgon ska jag ha en långsam söndag. Om jag fixar det 😉

Annonser

Sommarläger del 1

3 Jul

Traditionen håller i sig. Sommarlägrets första dag bar väldigt varm. Eftersom vi kom hit redan kvällen innan lägret började var morgonen lugn och lite pysslig.
Efter inledningen av lägret fick jag träna mitt första lägerpass i svartbältesgruppen! Alla svarta är i samma grupp!
I omklädningsrummet fick Monica och jag frågan om det var vi som var de ökända Shindomammorna. Jag visste inte att vi var ett begrepp!
Snart är det träning igen och sedan ska vi titta på en gradering.
Hoppas Höörklubben dyker upp idag.

Träningsvisdom från en tioåring

7 Maj

Träningsprincip: Om träningen är svårare eller hårdare än det man tränar för blir det lättare sen när det gäller.

Omsatt i en snart tioårig pojkes verklighet: Om man ska springa nästan två kilometer på skoljoggen och man springer samma runda för att träna lägger man i några spelkulor i strumporna under träningsrundorna.

Jag tog alltså en löprunda i skogen tillsamans med barnen i dag. Ett varv  i lågt tempo där min roll var att bli varm och coacha barnen så att de orkade. sen gick de hem och jag tog ett varv till i eget tempo. Musik i lurarna och en vänsterfot som sjöng Kan … Vill … Orkar … Kan … Vill … Orkar. På slutet försökte den sjunga Kan … Vill … Ökar … men det gick inte resten av kroppen med på.

När jag fick graderingstiden gjorde jag en träningsplan. Hittills håller den och det känns riktigt bra. I morron är det träning i dojon som gäller.

Två veckor kvar.

Lördag 21 maj klockan 10:30

3 Maj

Nu har jag min deadline. Brevet kom i dag, men jag är inte hemma, så min sambo fick öppna det medan vi pratade i telefon.

Min gradering börjar 10:30 på lördag den 21 maj. Det är verkligt och nervöst. Nu är det dags att se om all vår träning har lett oss dit vi vill.

Nästa termin är mitt mål att bara ha roligt på mattan. Graderingsträning är inte alltid rolig, men med Monica tror jag ändå att den är så rolig den kan bli. Vi kommer ofta till dojon och har samma mål med dagens träning utan att vi kommit överens om det innan. Vi vet var våra svagheter finns och vad vi behöver slipa på. Vi vet också var styrkorna finns och att de måste upprätthållas. Och vi skrattar mycket. Fortfarande.

Det hoppas jag att vi gör om knappt tre veckor också.

Påsklägret, del 3

24 Apr

Ibland måste jag övertyga min kropp om att det är roligt på läger och att jag verkligen vill träna. På morgnarna är ett sånt tillfälle. Om jag skulle råka lägga mig ner och vila någon gång under dagen är ett annat. Men när jag väl är igång på ett träningspass finns inga tankar på eventuella konsekvenser senare, då är det fullt ös. Det är inte jättesmart när man ska träna fyra pass samma dag att inte hushålla med krafterna, men för mig är det inte en möjlighet.

På randoripasset skulle vi träna på ungefär 40 procent av vår fysiska kapacitet och sedan höja till 60 procent. Monica och jag kom fram till att vi nog behöver träna procenträkning också. Vi har svårt att sänka tempot och när vi kör för fullt får vi inte det till 100 procent utan lite till.

Men dagen började i en skolkorridor där vi övade på självförsvar i en mer realistisk miljö. Vi tvingades jobba bort några av våra dojo-manér. Enligt instruktören är det tydligen väldigt ovanligt att busar bugar innan de överfaller sina offer. Mycket märkligt beteende 😉

Dagen avslutades med tävling, middag på Gula Huset och lite mingel i hotellobbyn med mysiga människor. I morgon åker vi hem med våra mörbultade kroppar och lyckliga sinnen. Med oss i bagaget har vi med oss information om nästa läger, och nästa, och nästa. Det finns alltid något att se fram emot!

Pulserande förväntan

21 Apr

Det pulserar bland mina Facebookvänner.  Oavsett om de är 16, 40 eller snart 50 finns en febrig, längtande ton i deras statusuppdateringar. Det är ”ljummen resorb”, ”långa kösnack” och ”dags att återförenas med underbara människor” för hela slanten. Och i morgon är det dags. Då börjar påsklägret och det förväntansfulla pulserandet får sitt utlopp i Vasahallen i Linköping. under fyra dagar kommer vi att träna mer än vad som är både normalt och nyttigt, men de flesta av oss kommer att älska varenda sekund av det. De olyckliga som inte kan eller får träna alla pass får nöja sig med att titta på från läktaren 😦

Och visst är jag själv en del av den febriga förväntanskänslan. I stället för att sitta kvar i solen efter middagen på uteplatsen blev jag rastlös och var bara tvungen att gå och packa. Nu är väskorna packade, matsäcken står i kylen och i morgon bitti ger vi oss i väg, alla lägersugna Shindo-människor i tre bilar i full karriär mot Linköping.

Vi ses där! (eller också läser du här för att veta hur det var…)

Stora steg i rätt riktning

17 Apr

Det är svårt att få plats med så mycket annat än ju-jutsu just nu. Egen träning lördag och måndag, föräldramöte med barngruppernas föräldrar inför vår- och sommarläger, instruera nybörjarbarn på tisdag, påskläger från fredag och framåt. Underbart!

Men vi hann ner under ytan i dag. Det var sex grader i vattnet och nu vet jag hur det känns när ens underställ under torrdräkten inte räcker till. Brrrr! Det blev bara ett dyk och sedan åkte vi hem och grillade i trädgården i stället. När jag behärskade mig riktigt mycket gick det bra att sitta en stund i solstolen och dåsa i stället för att vårstäda rabatterna.

Med min och Monicas träning går det med stora steg i rätt riktning. Jag lyckades bli 25 kilo lättare i ett kast bara på att hålla kroppen på ett annat sätt. Plötsligt funkade det mycket bättre för Monica. Det kanske inte bara var en mental blockering… ;-(

Nu hoppas vi på minst en aha-upplevelse under påsklägret och en massa rolig träning ledd av Sveriges bästa!