Tidningsjobb

I dag sitter jag och fixar till det sista på förbundstidningen. Jag tänkte att den skulle kunna innehålla även det läger jag ska åka på i helgen, men det går inte. Tidningen är knôkfull redan nu, så jag gör i ordning den så att den kan komma ut lite tidigare än planerat.

Det är roligt att läsa om allt som händer i förbundet, men jag är lite sträng och stryker sånt som handlar om vad man åt till lunch och om det var gott eller inte. Det känns inte som att det tillför så mycket. Vi som inte var på ett specifikt läger vill veta om det är värt att åka dit nästa gång det ordnas eller inte. Visst är det viktigt att få i sig näring, men för mig är träningen viktigare.

Än så länge har jag mest fått glada tillrop för det första numret av tidningen, vi får väl se hur det blir efter detta nummer. Jag har redan börjat fundera på innehållet till nästa nummer som kommer i höst. Några saker är ju givna, som de läger som inte fick plats nu, men jag hoppas at det också ska bli utrymme för lite fler artiklar av allmänt intresse.

Vi skrattade och brottades

I går varken orkade eller hann jag blogga. Tisdagar innebär att jag är i dojon från 17.40 till 21.30. Sen är det äta, duscha och sova, och det går inte att få in skriva där. Då blir det så ruskigt tungt att gå upp morgonen efter.

I går var inget undantag från tisdagsrutinen. Jag och min nya hjälpis D hade tio vita och gula barn, varav fyra nya för denna termin. De jobbar på hur bra som helst och det är jätteroligt att ha gruppen. Trots det var jag lite seg och stel och småkall efter att ha instruerat i en och en halv timme och jag funderade på att gå hem och jobba med förbundstidningen i stället för att träna. Som tur är gjorde jag inte det. I stället tränade jag ett av de roligaste passen på länge. Mycket fart, en hel del besvärliga ukar och många brottningsmatcher senare var jag helt slut. Större delen av passet tränade jag med tre av tonåringarna som gått upp från barngruppen den här terminen. Det var extremt roligt, särskilt när vi körde mattbrottning på tre personer. Vi skrattade och brottades och hamnade i en enda stor hög hela tiden.

Jag slutar nog aldrig förundras över hur fantastiskt det är att så många olika människor i olika åldrar och i olika bra form kan träna och ha roligt tillsammans.

Gradering och förbundstidning

I dag har jag ju-utsujobbat hela dagen. På förmiddagen kom en av mina elever i barngrupper hem till oss och graderade i hemmadojon. Hon var bortrest på den ordinarie terminsgraderingen i julas och terminen börjar på måndag. Eftersom hon byter grupp nu när hon bytt bälte var det bra att hon gör det direkt när terminen börjar.

Det var första graderingen här hemma, tidigare har vi haft provgradering, graderingsträning i mängd och en D-kurs här hemma. Det är väldigt praktiskt att bo i ett ju-jutsuhögkvarter!

Resten av dagen har jag ägnat åt att skriva texter till förbundstidningen och planera hur nästa nummer ska se ut och vad det ska innehålla. Jag tror att jag börjar få fason på det. Nu återstår bara att lägga in allt på sidorna också. Ja, förutom att göra en intervju och att vänta in material som ska komma från andra. Men det ser ljust ut. Och just det, en krönika skulle jag visst tllåta mig själv att skriva också. Nån slags peka ut riktningen-text ska det bli.

Det är spännande att ta över en tidning som någon annan gjort på sitt sätt så länge. Det kommer att ta tid att förändra den, men jag hoppas att läsarna ska märka skillnad redan i det här första numret.

Nu är det snart dags att stänga datorn för kvällen och i stället åka till ju-jutsuvänner och spela spel. En perfekt avslutning på dagen och inledning på helgen!