Jag har backat

Nu är det gjort.  Jag har backat bort från min roll som instruktör i klubben. För första gången sedan jag började träna hösten 2006 är jag varken hjälpis eller ansvarig instruktör. Det var svårt att sitta på instruktörsmötet och stå fast vid beslutet trots att det blev svårt för de andra att fylla passen.
Jag gör inte detta för att jag tröttnat utan för att jag behöver lägga tid och kraft på att stötta mina barn. Ett av dem mår riktigt dåligt just nu och jag måste finnas där som stöd.
Jag behåller lite ansvar i klubben men kan inte lova bort mig fasta tider som tidigare.
Något jag inte släpper är fixandet med barnens deltagande i läger.  Det ger så mycket energi att jag inte vill vara utan det.
I övrigt får jag ta det som det blir.

Sommarläger för barn, dag 2

Så var debuten som instruktör på ett förbundsläger avklarad. I dag har jag haft två pass, ett med tävlingsteknikerna och ett med liggande tekniker. Utan de tre hjälpisarna på tävlingsträningspasset hade jag varit rökt. Nu blev det bra.

De liggande teknikernas pass fick namnet Vila – vessla. Först får man ligga och vila, sen måste man bli snabb som en vessla med försvaret. Det passet var båda grupperna med på och vi avslutade med ett par omgångar liggande randori. Det kändes som att de var nöjda när de gick av mattan. Jag var det definitivt.

Nu är det läggdags, så det är dags at leta upp sonen och se till att han kommer i säng. Igår gick det som en dans, vi får se hur det funkar idag.

I morgon är det bara Martin och jag som instruerar, så det blir en intensiv dag. Jag börjar redan klockan nio och så har jag två pass på raken.

En annan sak som är roligt är att se dottern på mattan i rollen som klubbledare och hjälpis. Hon har kungligt roligt och tar plats på mattan på ett bra sätt. *stolt*

Talangjakt, stiltävling och lyckliga barn

Tänk att orken räcker precis tills hemresan påbörjas från ett läger…
Oavsett om lägret är en dag, en helg, tre, fyra eller sju dagar så håller jag ångan uppe under själva lägret. Jag pratar, skrattar, tränar, nattar barn, letar borttappade saker, dricker vatten, sover 4-5 timmar per natt och går brandvakt. Sen går luften ur mig och det gjorde den med besked i dag. Huvudet susar och helst hade jag sovit hela tågresan hem. Men det hade nog inte varit en så bra idé, så jag lät bli.
Monsterlägret var som vanligt en succé med ett gäng oerhört nöjda barn från Shindo som resultat. En kom hem som vinnare av stiltävlingen, en annan som tvåa i talangjakten. Resten som lyckliga elever som blivit flera snäpp bättre på ju-jutsu under de här tre dagarna.
Det kändes lite konstigt när lägret inleddes med en ledarsamling där vi ombads att inte vara hjälpinstruktörer, utan i stället träna själva på passen. Det brukar vara svårt att hålla ordning på knattarna utan hjälpisar, men okej.
Under två pass på lördagen fick jag vara hjälpis till Emma-Johan och det var jätteroligt!
Nu pratar barnen redan om att åka till sommarlägret i Oxelösund!
Till dess ska vi ha köpt en ny luftmadrass i stället för den som nu tjänat ut och vilar någonstans i ett soprum i Köping.

Snart ska jag få sova i min vanliga säng, så mycket mer uppskattad efter en helg på delad lufmadrass…